beats kopfhoerer beats by dre abercrombie gunstig louis vuitton louis vuitton alma louis vuitton bag thomas sabo charms abercrombie hoodie thomas sabo bracelet
Paris

Paris Historia

Från kelter till romare, vikingar och slutligen de som kom att kallas frankerna, eller fransmännen – Paris historia är gedigen och välbevarad, kantad av krig, revolutioner och stora kungar och filosofer.
 

Paris blir till

Paris Historia
De allra första bosättningarna, tillhörande en keltisk stam vid namn Parisii, runt det område vi idag kallar Paris är daterade till runt 250 f Kr, men det finns arkeologiska fynd från Seineområdet runt Paris ända från 4000 f Kr. Med sitt centrala läge med anknytning till den stora handelsvägen via floden Seine och frodigt landskap, var läget ultimat för ett stort handelscentrum att ta plats, och så blev det. Snart kom romarna och tog över, de gav den friskt växande och blomstrande staden namnet Lutetia och innan romarna besegrades hade Lutetia stark romersk prägel. År 212 e Kr döptes Lutetia om till Paris, efter den första stammen som slog sig ner i området.

År 512 utnämndes Paris för första gången till huvudstad i Frankrike, och landet fick sin första kung, Thuderic III Merovingian år 679.

Släkten Carolingian som arbetade som borgmästare under Merovingian-kungarna tog över tronen år 751, samtidigt avsattes Merovingian som styrande släkte. Tiden som följde var inte till fördel för Paris, under 800-talet minskades stadens storlek till en fjärdedel av vad den hade varit och fungerade till slut mest som militärt fäste.

År 987 blev Paris återigen det franska imperiets officiella huvudstad.

Vikingarna kom och härjade sönder stora delar av Paris runt 1000-talet, men år 1190 byggde den dåvarande kungen, Filip II August, en ringmur runt hela staden med Louvren som pelare mot väst. Samme kung lät också bygga det universitet som gjorde Paris känt i hela Europa. Redan här fick Paris den stadsindelning det har än idag, med de intellektuellas kvarter i söder, kyrkor och regeringsbyggnader i centrum och business i de norra delarna.

Franska Revolutionen

År 1789 bröt en av världshistoriens mest omskrivna och revolutionerande uppror ut. Frankrike var, befolkningsmässigt, vid den här tiden Europas största stat med 24 miljoner invånare. De stora klyftorna mellan klasserna växte i en rasande fart, adeln och prästerna hade stora ekonomiska privilegier, samtidigt pressades de fattiga och hårt arbetande bönderna i det tredje ståndet på höga skatter för att kompensera den inflation landet led av efter att ha gett stöd åt Amerikas kolonialkrig mot England, samt för hovets oerhört slösaktiga leverne. Bönderna hade inte råd att producera den kvantitet av livsmedel som behövdes för att föda landets invånare och först att bli utan mat var de själva. Det fanns dock en liten grupp inom det tredje ståndet som klarade sig ganska bra, de kunde vara handelsmän eller bankirer och genom sin läskunnighet kunde de ta del av upplysningsfilosofernas nya budskap om alla människors lika värde och rättigheter. Dessa faktorer och fler bäddade för revolutionen.

Tredje ståndet skapade Nationalförsamlingen som hade som mål att ge Frankrike en ny konstitution och snart blev stämningen i Paris mycket laddad och upplopp och protester avlöste varandra på gatorna. Kungen var, med all rätt, orolig och den 14 juli 1789 stormades Bastiljen och kungen hade inget val mer än att gå med på ett flertal av Nationalförsamlingens krav, men även om han gjorde det så fanns det hela tiden en plan på att så forts som möjligt återskapa det samhälle han hade trivts i. Detta misstänkte folket och höll intensiv koll på kungens förehavanden. I januari 1793 avrättades kung Ludvig XVI genom giljotinering för landsförräderi.

Motstridigheterna fortsatte ända till år 1799 när artilleriofficer Napoleon Bonaparte störtade den dåvarande regeringen och sedan lyckades hitta fungerande lösningar och kompromisser så att de två fiendesidorna i landet kunde komma överens. Därmed avslutades revolutionen och sedan Bonaparte lyckades vinna över alla konkurrenter lät han kröna sig till kejsare av Frankrike år 1804.

Paris under 1800-talet

Under 1800-talet skapades mycket av det som har blivit vad vi associerar Paris med. En väldig tåglinje öppnade vilket ledde till att många drogs mot staden för jobb. Stora delar av Paris jämnades med marken för att ge utrymme åt de vida avenyer som idag är ett av stadens stora kännetecken. Det var också nu staden växte från 12 distrikt till de 20 som än idag strukturerar Paris. Nya parker anlades också, bl a Bois de Vincienne.

År 1890 var Paris värdstad för Världsutställningen och det var inför detta som Eiffeltornet byggdes som en tillfällig arkitekturattraktion. Som vi vet blev tornet permanent, såväl som världens första tunnelbana, Metró, som också öppnade i samband med Världsutställningen.

Paris under 1900-talet

Under första världskriget pågick massor av demonstrationer och fredsförhandlingar i Paris, som deltog i kriget på de allierades sida.

Mellankrigstiden gjorde mycket för att ge Paris den bohemiska och konstärliga inriktning det idag är så starkt förknippat med. Landet var fattigt av inflationen efter första världskriget, men konstnärerna drogs till Paris som flugor till honung. Nattlivet i Paris var känt över hela världen och alla som ville vara något var där, samtidigt blev prostitution och arbetslöshet utbredda problem.

Efter kriget byggdes Paris förorter ut och sedan 80-talet har det förekommit ganska mycket oroligheter p g a de stora klyftor som än växer mellan Paris rika och fattiga områden.

Paris idag

Paris är en stad med sällan matchad rikedom när det kommer till historia och kultur. Centrum består av så många historiska monument och andra turistattraktioner att det inte finns mycket bostadsområden kvar. Parisarna själva ser detta som ett skrämmande tecken då de inte vill att staden ska bli som ett enda stort museum – som de säger. Så illa är det förstås inte och för en turist är Paris en outsinlig källa till historia, kultur, shopping och romantik.